Canard

I morse hörde jag ett namn som påminde om canard. Oj vad sugen jag blev på anka. Minns alla mina ankmiddagar i somras när jag var i Frankrike. Mums, mums, mums vad jag gillar anka!

Tillbaka

Snart fyra månader sedan det skrevs något inlägg i denna blogg. Kanske ett bevis på att jag levt i en bubbla de här månaderna. En bubbla som då och då känns som om den är på väg att försvinna för att återigen komma tillbaka med ett glas tjockt som berlinmuren.

Att befinna sig i en bubbla är något jag aldrig trodde skulle hända mig. Jag som känner mig själv som en stark person, en person som tar tag i saker etc etc. De här månaderna har jag fått uppleva en helt annan sida av mig själv.

Att drömma är något som jag anser mig aldrig ha upplevt. Nattsömnen har dessutom alltid varit väldigt bra. Numera vaknar jag en fem, sex gånger varje natt och jag drömmer massor. Drömmarna har oftast en röd tråd; mamma finns i stort sett alltid med och de handlar alltid om en resa av något slag. Känns märkligt.

Tror dock att det varken syns eller märks utåt hur denna tid har varit och fortfarande är om dock något bättre. Kom också på häromdagen att det inte är ofta som någon frågar hur jag egentligen mår och då menar hur jag mår själsligt. När frågan ställts så har det mera varit den vanliga artighetsfrasen. På detta vis har jag sluppit komma ur min bubbla. På gott och på ont.

Livet går vidare och min filosofi är och har alltid varit att man skall ta till vara på varje dag. Livet är en gåva som skall förvaltas väl. Jag försöker men ibland är det tungt och svårt. Men det finns ett ljus och ljuset blir förmodligen starkare och starkare igen.