Önskelista

Om några veckor är det dags för mig att ändra siffran efter 4.

Presenter till sådana här tillfällen är inte min grej. Gillar inte att köpa födelsedagspresenter och bryr mig inte om jag får presenter eller ej när det är "min dag". Däremot så gillar jag att ge presenter till andra utan att det finns någon anledning. Att ha gått på stan och se en pryl och samtidigt komma på; "men det är ju precis det här NN har önskat sig" och i samband med detta ge bort en present är 1000 gånger roligare. På samma vis är det 1000 gånger roligare att få spontana presenter och veta att givaren vid ett speciellt tillfälle har tänkt på mig.

Men, snart är det alltså "min dag". Någon som envisas med att ge mig present denna dag är mamma. I och för sig är det alltid kul och lite speciellt att få present från mamma.

I normala fall brukar jag aldrig ha något på min önskelista. Men i år finns det faktiskt en sak. Därför tänker jag önska mig ett presentkort på Duka.

Det här är vad jag önskar mig:

Bodum Chambord






Och har jag en sådan och inte ska riskera att sätta fyr på lägenheten när det är morgon behöver jag även en sådan här:

Knäppgök

Precis så känner jag mig ibland. Ibland förstår jag inte på mig själv, om jag är normal eller inte.

I kväll vid 22-tiden kommer jag hem efter 13 timmars arbetsdag och är mer eller mindre i extas. Varför? Träffade jag Mr Right på tunnelbanan? Har jag vunnit på lotteri?

Nej då. Min extas kommer sig av att jag har varit extra kreativ och skapat en superbra offert som i stället för att bli en dyr investering innebär att de får vad de är i behov av även sparar en massa pengar varje månad.

Tänk att ROI-kalkyler kan vara så upphetsande såhär på kvällskvisten!

Ja ni hör själv, jag måste vara en knäppgök!

Märklig reklam

På tunnelbanan idag läste jag en reklamskylt från Teknik Magasinet.

Den exakta formuleringen för rubriken minns jag inte i deltalj men var i princip "ha det kul i påsk".

För att ha det kul fanns exempel på olika saker som det just nu är lägre priser på tex Rubiks kub. Men mitt ibland alla prylar fanns en nästrimmer!! Hur i hela världen har de tänkt?? Vad är det för kul med en nästrimmer?? Jag har aldrig testat en sådan pryl för det har inte eller finns inte behov men kul, knappast! För mig verkar en nästrimmer bara vara förbaskat plågsamt!

En musikalisk resa i tiden

I går var jag på konsert i en av stans kyrkor på Folkkungatan.

1968 hade Hair Europapremiär på Scala här i Stockholm. I går och idag träffas esemblen på nytt och uppför samma konsert.

Det var en upplevelse att sitta där på kyrkbänken i går kväll. Tekniken var miserabel. Rundgång i mikrofonerna och ljudanläggningen var nog också från 1968. Emellanåt gjorde det riktigt ont i öronen.

På scen stod en samling 30- och 40-talister klädda som hippie. Att se en man på scen med batiktryckt linne i behov av BH i kupa C och med en mage som om han var gravid och i 8:e månaden var en syn i sig. Huvva, jag har gubbfobi och här var verkligen bilden för min fobi.

Däremot så fanns en annan man på scen som var totala motsatsen till "batiklinnet". Han är född 43 men hela han i sitt sätt att agera gjorde inte den minsta antydan till att han egentligen är en pensionär. En otrolig karisma och fysik. Dessutom är han sämsta tänkbara reklamen för att rökning är dåligt.

Tack Bill Öhrström för att du tog bort lite av min fobi! Du kommer nu att vara min förebild som visar att man inte behöver vara gubbe även om passet visar siffror som innebär pension.

Fullspäckad helg

Vissa helger används numera till att göra absolut ingenting och ladda de inre batterierna. Vissa helger går åt att kurera tredagarssjukan. Min tredagarssjuka innebär att jag känner mig fullt frisk 2 dagar och sen kommer förkylningssymptomen med snuva och ibland feber (som förra helgen). Precis så det blir när man inte sköter sig.

Den här helgen blir en helg full av aktiviteter vilken känns skönt eftersom det blir en viss balans till den asociala individ jag känner mig just nu.

I går kväll blev det "dejt" på Oliver Twist med mina gamla kära kollegor (chefer). Riktigt trevligt att få träffa dem över en fredagsöl vilket vi gjorde ofta när jag jobbade hos dem. Hoppas att det inte dröjer 6 månader till nästa gång. Hoppas, nej jag är övertygad att så inte blir fallet. Sommaren är här snart och med sommaren kommer alla uteserveringar och än trevligare att dricka öl eller vin.

I kväll är det musical som står på programmet. Äntligen är lördagen här då jag skall få njuta av Hair tillsammans med bästa A och hennes trevliga boyfriend.

I morgon, några timmar på dagen, är det dags för styrelsemöte i föreningen jag är involverad i. Det sista innan årsmötet och därför finns det en hel del att diskutera. Egentligen skulle jag vara en vända på centralbadet innan men jag har någon konstig eksem eller utslag som ser för jävliga ut och som förmodligen inte mår något bra av offentlighetsbad. Dessutom kan jag bli tagen för en pesthärd vilket jag vill undvika.

Långt mellan gångerna

är bara att inse när dagar och kvällar går åt till att jobba.

Men tiden på året som mina extrainsatser krävs på jobb kommer bra i fas med både årstid och det väder som vi just nu har.

Inte trodde jag att jag skulle se ut som en snögubbe i går. Det var bara hatten och morot till näsa som saknades.

Inte döma utan fakta

Men det är lätt hänt. I alla fall när man fått en jäkla massa smällar. Jag vill inte påstå att jag kommit till stadiet "bitter på alla män" ännu men jag börjar nog närma mig.

För en tid sedan skrev jag här på bloggen om en man jag konverserat med som bara försvann i samband med en skidresa.

Jag dömde honom, dvs la honom till skaran av märkliga män. En sk gris.

Nu har jag fått förklaringen. Han blev sjuk på resan, riktigt illa däran och kom hem först i veckan i sällskap med sjuksköterska på planet. En månad mer eller mindre borta på ett sjukhus i Österrike.

Kanske är jag ännu en gång naiv. Men en sådan story som jag fått till förklaring vill jag inte tro att någon fantiserar om. Dessutom har jag en kollega som just nu ligger på sjukhuset med i princip samma åkommor.

Just nu väljer jag att tro på hans ord.

Nouruz

eller Noorooz, Nowrooz, Nowruz!

Idag är det persiskt nyår och nu kommer alla perser, balucher, afghaner, tajiker, kurder och azerier att fira några dagar framöver! En del tom några veckor! Nouruz är en stor högtid för alla perser och detta fick jag bevis på förra året när jag tillbringade en helg i Danmark med några persiska vänner mitt i Nouruz.

Jag tycker att de gör helt rätt som firar nyåret nu eftersom de anser att nyåret startar i samband med vårdagsjämningen. För visst är det nu som det nya börjar.

Egentligen är det konstigt att vi inte firar denna dag. Våren borde firas med pompa och ståt i stället för den 31 december när det är kallt och eländigt samt att det är flera månader tills man känner att livet är drägligt. I alla fall enligt mig som avskyr vintertid.

I kväll är jag bortbjuden på middag. Dock inte en middag för att fira Nouruz. Men, jag kan ju se kvällen som nyårsfirande för att ge lite extra guldkant på kvällen även om jag inte tror att det kommer att behövas.

Länktips

I dagens Metro fick jag nys om www.stockholmkallan.se

Efter några minuters besök på denna sida så inser jag vad jag kommer att göra vid datorn lite framöver!

Att vara påverkad av alkohol kan yttra sig på många sätt

I går fick jag möta en kille i backgammon som var i Monte Carlo och spelade en sommar som även jag var där.

En sen natt eller rättar sagt en tidig morgon började han hux flux att stamma. Först trodde jag att han drev med ett gäng danskar men det visade sig att när han fått i sig en viss mängd alkohol så stammar han. Märkligt och lite komiskt! Själv skulle jag nog sluddrat rejält efter den mängden :-)

Arbetsnarkoman

är vad jag är just nu. Oj, vad jag jobbar! Idag gick jag hemifrån 7.30 och kom hem 22. Det är ungefär så det kommer att bli framöver tisdag-torsdag. Det är tur att jag spelar backgammon varje måndag för annars hade det blivit jobb även då.

Så länge det är kul går det av bara farten.

Ett steg framåt

Så var steken klar.

Egentligen gillar jag inte fläskkarré. Brukar kalla det för fettkarré.

Men jag hittade en fin bit i en av stans affärer och prislappen var 25 kr kilot pga ett jubileum affären hade. Jag kunde inte låta bli.

Nu har den i alla fall stekt klar i min mormors gamla stekgryta. Kryddad med bla enbär och rosmarin. Den ska nog smaka bra för stekskyn som ska användas till sås smakade riktigt bra.

På tal om gamla grytor. Visst är det märkligt att prylar från svunna dagar kan användas än idag? Som exempel har jag som jag nämnde min mormors gamla stekgryta made by Kockums. Den måste vara från 40- eller 50-talet. Jag har ytterligare en kastrull jag ärvt från henne. En stor rostfri med tjock botten. Även den made by Kockums och förmodligen lika gammal som grytan. Varje gång jag använder kastrullen tänker jag på min mormor och minnena går tillbaka till alla de gånger jag har sett den på hennes spis. Min mormor var en riktig mattant och duktig på att laga god mat. Hoppas att detta går i arv och att omdömet om mig är detsamma. Dock blir jag aldrig en mormor :-)

Kockums som nu inte finns längre hanterade inte bara stora båtar utan gjorde en massa annat också. En gång i tiden var det Malmös största arbetsplats.
Egentligen är det lite konstigt hur tiderna förändras. I skåne fanns en bit in på 70-talet (tror jag om jag minns rätt) två stora varv. Ett i Malmö och ett i Landskrona. Idag finns inget.

Förbaskat, tänk så rätt jag hade

Ibland tror jag att jag har ett sjätte sinne.

När jag övertog den här lägenheten fick jag veta att det varit fel på ventilationen i huset och att åtgärder vidtagits.

Förra fredagen skulle detta arbete följas upp med diverse mätningar. Jag ansåg att arbetena var lyckade eftersom jag förutom att ha behaglig temperatur även hade bra ventilation. Något man snabbt blir uppmärksam på om man är nikotinist. Dessutom har fläkten fungerat ypperligt bra. Det har inte spelat någon roll vad jag lagat i köket för all os har slukats upp av fläkten.

Men så mättes det i förra veckan. Resultaten var enligt utrustningen inte bra. Det skulle bättras på och justeras här och var. På skoj sa jag till mätkillarna; justera nu inte så att saker och ting försämras. Jag anser oavsett vad resultatet visar att allt är perfekt.

Så rätt jag hade. Nu är det kallt här hemma och jag tycker också att det luktar lite rök. Dessutom fungerar inte fläkten i köket som den ska. Just nu luktar det stekos i hela lägenheten. Äckligt värre! Avskyr matos! Röklukten går att fixa eftersom det bara är att ställa sig under köksfläkten. För den röken hoppas jag i alla fall att den ska klara framöver.

Vuxenpoäng....

... är vad jag samlar på just nu. Inte en dag för tidigt. En gång i tiden, fram till sådär 15 år sedan hade jag många sådana poäng. Sedan har allt raserat och takten på raset har ökat lavinartat för varje år som gått sedan dess. Och det blir bara värre och värre.

Men just idag bättrar jag på mina poäng och bromsar raset något. Hur? På spisen står en stek och puttrar i stekgrytan medan jag pysslar här hemma. Tvättmaskinerna snurrar i tvättstugan, disken är diskad och står på tork, den blå snabeldraken är framplockad och energin hos mig är på topp. Oddsen för att jag har ett välartat hem samt är mätt och belåten framåt kvällen har höjts något från tidigare i morse. Men, än kan allt hända. Eftersom jag är flexibel kan planerna förändras med kort varsel. Dvs, denna dag får ett slut som är "jag i ett nötskal" :-)

Party

I går hade min närmsta granne party. Han fyllde 30.

Jag var beredd för när jag i går kväll tittade ut för att gå till affären såg jag att det på hans dörr hade klistrats; Partajj, Arvid 30 år.

Det var tur att jag var beredd för "jisus" vilken fest han hade! Huset där jag bor är inte speciellt lyhört. Väggarna är tjocka. Men ändå, jag hörde musiken nästa lika tydligt som om jag spelat själv fram till halv fem i morse. Musik och musik, mest var det basen som hördes. Undrar hur mycket min granne investerat i sin förstärkare och sina högtalare? En bra slant måste det ha varit :-)


Men inom de närmsta månaderna hoppas jag kunna ge igen lite. Funderar på att ha en liten födelsedagsbjudning i år. Dock inte i samband med födelsedagen för då har jag två gamla tanter på besök från Skåne. När det nu blir så blir förmodligen inte hämnden så stor; min stereo är en liten plutt inhandlad för sådär 10 år sedan. Dessutom brukar mina tillställningar resultera i att det spelas backgammon. Klirret från tärningarna i kopparna hörs inte genom väggarna även om det brukar rullas tärningarna betydligt längre än till halv fem på morgonen.

Så var det över...

För denna gång och nästa "spektakel" blir, tror jag, i maj. Med spektakel menar jag melodifestivalen.

Jag har lite svårt att förstå vad det är som lockar så många i vårt land att sitta klistrade vid TVn flera lördagar i rad.

Det här året till skillnad från tidigare år har jag sett några program själv. Flertalet lördagar har jag dock somnat. Min största behållning av de här lördagarna är att jag fått upp ögonen för Petra. Jag gillar henne som programledare.

Så till spektakelt. För det första tycker jag det blir lite galet med dessa omröstningar varje lördagar. Det känns lite som ett lotteri; vilka bidrag som lottas in för respektive lördag dvs vilka bidrag ett specifikt bidrag skall tävla mot. Ett bidrag som kanske inte får så många röster ena lördagen skulle kanske få betydligt fler en annan lördag beroende på hur startfältet ser ut. Så till "folkets röst". Vad röstar man på? Låten, showen eller artisten/-erna? Känslan säger mig att låten många gånger har minst betydelse. Hur många röster har tex pojkbandet EMD eller EMO eller vad de nu heter fått av unga tjejer som är avståndsbetuttade i dessa söta grabbar?

För det andra så tror jag inte att det spelar någon roll vad vi deltager med i den stora finalen. Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Omröstningen för mig verkar vara en klubb för inbördes beundran. Klubben i det här fallet är alla fd öststatsländer i balkanområdet. Varje år, de sista åren, har jag blivit lika förbannad/irriterad när jag sett finalen och sagt; det här var sista gången jag ser på detta spektakel. Men på något vis har jag svårt att hålla mig i från TVn denna kväll. Märkligt. Men på något sätt är detta hatprogram något jag inte kan hålla mig ifrån. Tradition, kult, grejjen i sig. Vad är det som får mig att sitta framför TVn? Nu när jag tänker efter kommer jag på att jag oftast ser finalen i någon form av sällskap, stort som smått.

Med all sannolikhet sitter jag där framför TVn när finalen går av stapeln. Förmodligen i någon form av sällskap. Kommer jag att vara stolt av vårt svenska bidrag? Ja, faktiskt. Tycker det är kul att vi ställer upp med ett bidrag som med all sannolkhet skiljer sig från mängden. Tycker också det är kul att man mixtrar med musik som i det här fallet; schlager och opera.

Hälften rätt

I går gissade jag att jag skulle få en solig och snorfri dag. Men det är svårt att få alla rätt.
Solen lyser med sin frånvaro men näsan håller sig i skick.

Hur stora är nu oddsen att jag har ett välstädat hem i kväll plus en tom tvättkorg? Själv vågar jag inte gissa men jag ska göra ett försök!

En tjej!

Fick precis ett sms från en av mina tjejkompisar i Kuba Libre. Sms:ade henne i morse och då verkade det inte som om någon bebis skulle titta ut idag.

Men halv 5 kom hon! En liten tjej som är 52 cm lång och väger över 4 kg. Så skoj!
Så glad för bästa A:s skull att hon slapp vänta längre. Det har varit jobbigt för henne eftersom magen har varit stor som ett hus och lite annat.

Nu har bästa A en kille och en tjej!

Stort grattis till A och D och självklart storebror A!

Ett annat sätt att läsa

För en tid sedan tackade jag ja till att bli medlem i en lyssnarklubb. En klubb som jag ska gå ur igen.

Jag har hört och läst en hel del hur bra det är med ljudböcker så jag tänkte jag måste prova. Men det är bara att inse att det är inget för mig.

På tåget ner till skåne för någon månad sedan provade jag att sitta och lyssna. Det gick inte. Jag hade mer fokus på annat.
Idag har jag legat på soffan och lyssnat. Det gick inte så bra det heller. Tankarna gick till annat.

Nu är det kanske de valda böckerna som gör att jag tappar fokus. Men innerst inne tror jag att jag är en läsare. Jag älskar att läsa böcker.

Ljudböcker tror jag däremot kan vara bra för alla de som inte har förutsättningarna för att kunna läsa. Och vem vet, de kanske även kan skapa fram ett läsarintresse hos många.

Snuva (d)

Min näsa rinner och ju mer den rinner desto mer less blir jag.

Var förkyld häromveckan med feber och allt det där som hör till men skötte mig inte. Förutom att jag jobbade så blev det dessutom ett antal övertidstimmar eftersom jag hade ett anbud som skulle bli klart.

Förkylningen segade ut, jag var bra några dagar men så hade jag tre dagar på rad den här veckan då jag kom, för mig, alldeles för sent i säng. Som ett brev på posten vaknade jag därför i torsdags till en nysning och sedan en dag full med nysningar och snuva.

I går var jag i stort sett frisk igen. Idag är jag åter igen förkyld.

Nu har jag snuva men värst av allt, jag känner mig snuvad på helgen! Denna dag skulle tillbringas med att få fint här hemma så att jag skulle få njuta av solen som utlovats i morgon.

Men jag har en plan. En bra plan! Om varannandagssjuka så borde jag vara frisk igen i morgon. Upp tidigt, fixa och trixa och sen ut! Det borde gå!

Äntligen torsdag kväll!

Jag ser fram emot torsdagskvällarna i min soffa!

Varför?

20.00 är det mitt favoritprogram på TV: ANTIKRUNDAN

Bergen

Det är kul att se vart olika läsare kommer från. Idag ser jag att jag har haft en besökare från Norge; Bergen.

Jag minns för ett antal år sedan då jag hade ett uppdrag just i Bergen. Jag skulle installera ett IT-system (Netwise) till en MD110-växel. Ansvarig där jag skulle installera var orolig eftersom han hade dålig erfarenhet från tidigare konkurrerande installationer. Oron var att även jag skulle få problem nu när ett nytt system skulle installeras. Alla som jobbat med teknikska installationer inom IT- och telekom vet att när något går snett, ja då kan det ta många timmar att hitta felets kärna.

Eftersom denna typ av installation påverkar hela företagstelefonin så skedde installationen efter kontorets stängning. Den här installationen blev en fredagkväll enbart för att min uppdragsgivare skulle känna sig lugn; jag skulle ha hela helgen på mig om något gick snett. Nu blev det inte så, allt tog ca 1 timme och installationen var klockren.

Detta gjorde att jag fick en hel lördag att tillbringa i Bergen eftersom det inte var så lätt att boka om fygbiljetten hem. Men vilken tur jag hade!
Än i dag minns jag denna brittsommarlördag i Bergen. Jag vandrade på Bryggan, åkte linbana, satt på uteservering - drack öl och njöt av solen, var delaktig i lördagshandeln på torget. Ja, jag hade en helt underbar dag i denna vackra stad! En stad jag nog aldrig skulle besökt om det inte var för jobbet.

En annan sak som är lite kul med Bergen är deras norska dialekt. Många tycker den är svår. För mig var det lätt. Riktigt lätt. De har nästan exakt samma skorrande R som jag. Det spelade ingen roll vem jag pratade med, alla förstod min svenska och jag förstod deras norska. Faktiskt är det så att jag har problem med Oslo-dialekten men inte med Bergen-dialekten.

Gud vilken trevlig kväll

... jag har haft i kväll.

I tjänsten var jag inbjuden till en inflyttningsfest. På festen träffade jag en himla massa kollegor och vänner från förr. Så underbart kul det var!!! Jag fick en riktig kick och samtidigt; oj, vad jag saknar mina gamla kollegor.

Lite ännu mera kul var det också. Några killar, som är småpojkar i mitt minne är numera, 2-barnspappa, 3-barnspappa och polis.

Med tjejerna var det som förut; skandaler och annat smarrigt.

Sååååååååååååååååååååå, underbart härlig kväll jag har haft!! Saknar lite min gamla tid. Men jag vet också, den där gamla tiden som jag valde att lämna den finns inte längre.

Men det känns skönt att veta; jag jobbar inom en "ankdamms-sektor" och jag är övertygad om att vi alla kommer att ses igen. Jag vet också att inom kort är vi några stycken som snart kommer att ses igen. Ser fram emot detta tillfälle! :)

pss.... en del av tjejerna är riktigt gamla kollegor, de finns inom min inre krets sedan 13 år tillbaka

Grattis på 50-årsdagen!

Idag fyller hon 50! Några år äldre än mig är hon men det kan man knappast tro. Hon är fortfarande slät i hyn, hennes bröst är som en tonårstjejs och figuren är slimmad.

Hon lär bo i en miljard hem. Ett av dem är mitt hem men numera har hon fått flytta up på vinden. Hon bor inte ensam på vinden. Hon har sällskap av både Ken, Midge och Skipper! Gissa om jag tillbringat många, många, många timmar i hennes sällskap.

Youtube = Nostalgi

Förstår det inte men det händer varje gång jag är på youtube. Söker jag en sak trillar det upp en massa andra filmer i "liknande filmklipp". De här filmklippen leder en lite vart som.

I dag hittade jag det här. Mina tankar gick tillbaka till året då jag själv fyllde 16 år. Den här låten kändes lite som min låt en lördagskväll i parken i Lund 1977.



Parken i Lund - oj vilka minnen jag har från detta place! Det var här jag som 16-åring träffade min första sambo (det första av mina långa förhållanden). Det var också här som jag såg Kal P Dal uppträda. Hmmm... Kal P Dal, undrar om han också finns på youtube?

Jorå;


Och så själklart,hittar jag mera som ger mig lite flashback! Det här kallar jag för "Skåne-kult"



Skåne... och tankarna tar mig vidare över sundet

Resurser

Igår satt (låg) jag och slötittade på en repris av "Så ska det låta". Lite kul att det var 3 skåningar och Martin Stenmark i det här avsnittet. En av skåningarna, en skånska, var Frida Muranius. En tjej som jag mest har förnkippat med rap; "Upp och hoppa" efter fjorårets melodifestival. Men oj vad duktig sångerska hon är. Och vilka ljudresurser. Hoppas få se och höra mer av Frida framöver. Hittade en av hennes uppträdande från gårdagens program på youtube:

Dagarna rusar iväg

Det är nästan skrämmande hur fort dagarna och veckorna går. Det är måndag och så blir det fredag. Som om dagarna däremellan inte finns.

Det måste vara dygnets intensitet som gör att det går så fort. Den här veckan är ett bra typexempel. Massor att göra på jobb plus att ledningen tagit stora strategiska belut som innebär en massa positiva saker men samtidigt kommer ännu mer arbetsinsatser att krävas. För mig innebär detta att fr o m måndag blir det ännu mer intensiva dagar. Att arbeta 8-17 och 40 timmar per vecka slutade jag med för massor av år sedan. Framöver, några månader framåt, kommer det att bli 40 timmar "hemma vecka" och dessa timmar ligger nattetid. Kan låta jobbigt men det ska bli kul och jag ser fram emot veckorna som kommer härnäst. Vila får jag göra till sommaren.

Det där med intensiva dagar får även en annan aspekt. Saker man gjorde för en vecka sedan känns som om det var evigheter sen. Jag måste lära mig att stanna upp och komma ihåg tex att det inte var så länge sedan jag gjorde något trevligt. Som förra fredagen då jag var hemma hos bästa S och hade en supertrevlig kväll. Såhär en vecka senare känns det dock som om det var en månad sedan.

Idag är det i alla fall lördag och därmed söndag i morgon. Jag ska ha 2 dagar då jag bara ska vara och ta hand om mig själv. Jag fick dessutom klarat av 2 jobbiga privata saker igår vilket gör att jag känner mig lite positivare i min sinnesstämning. Årets första månader har varit lite tunga men nu börjar jag se ett litet ljus i tunneln. Känns skönt. Riktigt skönt.

I helgen ska jag även upp på min hemska vind. Den är hemsk för den är proppfull av kartonger och annat. Men någonstans ska jag ha lite kläder jag inte har kunnat använda på massor av år. Dessa behövs nu för mycket av det som hänger på klädstängerna i garderoberna kan jag inte använda längre. Det är rent för stort och hänger på mig som säckar. Även detta känns positivt.

Mitt mål i september 2008 var att känna mig tillfreds med mitt kroppsomfång sommaren 2009. Det känns som om jag är i mål redan nu.

Angående min vikt. Jag måste ha gått ner många kilo eftersom centimetrarna har minskat ganska rejält. Det som är lite lustigt är att nästan ingen påpekar att jag har blivit mindre. Endast några få brukar peppa mig med att det syns och det har jag sugit i mig med stolthet och glädje. Visserligen är jag ingen människa som behöver speciellt mycket peppning om jag väl har bestämt mig för något. Min järnvilja brukar jag komma långt med. Men det skulle ändå kännts lite trevligt om jag lite oftare fått höra att jag blivit "finare" i min "nya" kropp. Men å andra sidan, jag kanske inte upplevdes som stor och mullig förut.

En baksida har jag hittat med min viktminskning. Gäddhänget under överarmarna har blivit markant. Rynkorna i ansiktet likaså. Men å andra sidan. De hade kanske kommit ändå. Att vara både soldyrkare och rökare är en dålig kombination om man vill ha ett ansikte utan rynkor.

Jag begriper mig inte på män....

..... och ibland tror jag att vi kommer från olika planeter.

Jag har en tid brevväxlat (ca 1 månad) med en man från en av de större dejtingsidorna. Av brevväxlingen att bedöma så verkade han trevlig. I princip så brevväxlade vi med ca 1 brev per dag.

För 2 veckor sedan skulle han bege sig på skidresa. I sista brevet fanns de här raderna;
".....Det vore trevligt att ses och prata öga för öga när jag är tillbaka, jag är i stan på måndagen 23/2 och det jag vet är att jag är att jag åker till XXXXXX på torsdagen och att jag är upptagen på fredag kväll och faktiskt på lördagen. Så upptagen brukar jag inte vara och jag vill verkligen träffa dig så snart det bara går."

På detta skickade jag ett välkommen hem brev som bla innehöll de här raderna;
"...Vi kanske kan ses en kväll i veckan om kommer härnäst? Den här veckan har jag bara 2 kvällar inbokade; måndag och fredag"

Det var för 1 1/2 vecka sedan. Har jag fått något svar? NEJ! Total tystnad råder och jag har dessutom skickat ytterligare ett brev där jag undrar vart han tog vägen. Jag bara undrar varför? Varför denna tystnad?

Visst intresset har kanske svalnat. Kanske träffade han kvinnan i sitt liv på skidresan. Låt så vara, jag sörjer inte. Men varför i hela världen kan man inte skriva ett litet brev och säga som det är? Hatar när människor inte kan kommunicera och blir lika förvånad varje gång av mäns beteende.

Och samtidigt som jag frågar mig varför det blir som det blir så förbannar jag mig själv. Varför i hela världen lägger jag ner tid med att brevväxla men okända män? Snart blir det totalstopp.

Akustik

I höstas skrev jag ett inlägg om akustiken i stadsbiblioteket.

Nu har jag hittat ytterligare ett ställe i Stockholm där ljudet av mina klackar skapar ett högt akustiskt ljud. Förstår inte varför jag blir så facinerad av detta fenomen. På något sätt så skapar det för mig en viss känsla. Kanske något av att det känns som jag märks i denna mängd av människor.

Bor du i Stockholm? Sätt på dig ett par skor med höga klackar och gå med bestämda steg i avsatsen mellan rulltrapporna vid Östermalms torg och utgången mot Linnégatan. Vet vet, kanske du får samma upplevelse.

Så underbart söt

Oj, vad jag är sugen på att åka till Skåne!

Tänk vad bra det är med digitalkameror och internet. Utan denna teknik hade jag inte fått se den lilla krabaten som jag nu är moster till.

Annorlunda

...så heter en TV-serie jag tittar på ibland när det är söndagskväll.

Herre gud! Jag som inga barn har förstår inte hur vissa familjer orkar. Serien handlar om 3 olika familjer med många barn. Den ena har 10!, den andra har nog 8 (lite osäker) och den tredje har 5 där de minsta är små trillingar.

Just nu är det paus. Precis har 10-barnsfamiljen packat väskor för att bege sig en helg till Sälen för att åka skidor. För att ta sig dit alla med all packning kör de en egen buss.

En annan sak jag inte förstår, hur har de råd med alla dessa barn?

Pust, pust, pust vad jag har det lugnt och skönt med mina små katter.

Kungsholmen

Idag har jag varit ute och promenerat i solen här hemma på min lilla del av Kungsholmen. Fastän jag bott här i 9 månader så upptäcker jag mer och mer runt mina kvarter. Det finns massor av småvägar och kringelekrokar som man inte tänker på i första taget och idag hittade jag en sådan väg (gångväg). Dessutom är det en perfekt väg för mina kompisar om de kommer med T-banan för att besöka mig i sommar nere på bryggan. Den här gångvägen är nästan strax bakom huset där jag bor. Dessutom går den genom en liten park/dunge perfekt för picnic. Eller inte. Egentligen trevligare med picnic på klipporna 2 minuter utanför porten.
Lite längre bort, i krokarna av min brygga, pågår byggandet just nu av en park. Äventyrslekplats, plaskdamm, nya bryggor och bla en pluton som ska gå rakt ut i Ulvsundasjön. Hoppas att husen som ska byggas på plutonen kommer att innehålla ett café eller något liknande.

Försökte få fram en bra bild genom att kopiera en flygbild från Eniro och det gick inte sådär jättebra.





Jag promenerade även bort åt Fredhäll. Tänkte leta upp ett café där ägaren är involverad i Fredhällsbadet. Har planer på att bli medlem för det kommer att bli så nice att ligga där och lata sig soliga dagar i maj eller dagar i sommar då solen lyser men vindarna är för kalla för vanliga bryggan. Visserligen är det öppet för alla när skolorna har lov men alla sommardagar innan och efter kan det vara ett bra tillhåll. Dessutom tar det bara 5 minuter att gå dit.
Jag hittade ett café och ett riktigt mysigt sådan. Det är från 1935 och det syns väl när man kommer in. Men det måste vara fel café för de hade inga uppgifter om badet.

Så nu blir det att leta igen. Lite dum var jag i somras för då hittade jag en länk om badet men den finns inte längre. Men det är ingen katastrof. Jag känner 2 medlemmar så de får hjälpa mig framåt.

Nu är det dags för lite "hemmaplock", lite alfapetspelande och sedan måste jag jobba några timmar.

Ny familjemedlem

Idag fick jag veta nyheten. En ny familjemedlem som kommer att hämtas hem idag.

Dock inte till mitt hem utan hem till min syster. Jag har gått och funderat lite på att åka till Skåne några dagar i sommar. Nu får det nog bli så. Jag måste få träffa lilla Alex!

Kul att lilla Alex är en Jack Russel. Den rasen liksom en hel del andra raser står högt på min önskelista över hundar jag själv vill ha. Liten hund men med massor av självkänsla.