Alla hjärtan

I dag finns det massor av hjärtan som sprudlar av lycka;

Någon är nykär.
Någon får den där blomman de aldrig får i vardagen.
Någon får äntligen lämna middagsbestyren runt spisen och blir bjuden till restaurang.
Någon får idag kanske känslan, han/hon älskar mig nog ändå.

Visst är det bra att det i alla fall finns en dag om året då man ska uppmärksamma sin käraste lite mer. Men behövs det verkligen en speciell dag för detta? Skall det inte ske med kontunitet?

Vet inte om det är någon singelavundsjuka från min sida men jag tror inte det. Jag lider inte speciellt med att vara singel. Trivs faktiskt bra i det här tillståndet. Dessutom brukar jag köpa blommor till mig själv i stort sett varje lördag.

Men alla de som inte gillar sitt singelskap. Hur känns det för dem en dag som denna? I går också för den delen, för oj vad det var många män som satt på tunnelbanan på väg hem från jobb med en blomma i handen. Tror nog att det var en och annan som tänkte; tänk om jag haft "någon" som kommit hem med en blomma till mig.

Egentligen, om man ska dra saker till sin spets; är inte den här dagen "Hets mot folkgrupp" som enligt lagen är förbjudet i Sverige?

Jag har en hel del åsikter om hur singlar behandlas orättvist i det här landet i alla fall när det gäller ekonomi. Några exempel:

Varför är alla fasta hushållsavgifter höga? Avgifterna är desamma oavsett om det är 2 vuxna eller 1 i hushållet.
- TV-licensen. I parhushåll är det två som tittar och två som kan dela utgiften.
- Fasta avgifterna för elen.
- Hemförsäkringen
Det finns många fler avgifter men många kan/måste man välja bort som singel.

En annan sak är att singlar nästan aldrig kan handla livsmedel "ekonomiskt". I stort sett alla köttförpackningar är anpassade till två eller fler. Visst har man en stor frys kan man lösa det ändå. Men veckohandling på exempelvis Willys är bara att glömma.

En annan sak som retar mig ganska mycket är hur mycket dyrare det är att åka på arrangerande resor om man vill ha ett rum för eget bruk. Må vara om merkostnaden endast är för den ena sängen som inte används i dubbelrummet men oftast, och jag har varit med om det flera gånger, så lägger researrangörerna på ganska mycket mer än vad halva rummet kostar vilket hade varit "fair".

Jag tror jag skulle kunna skriva flera sidor om saker jag anser vara fel och som borde ändras. Visserligen är jag fullt medveten om att vår värld är inte rättvis och det kommer den aldrig att bli. Men jag kan inte förstå varför vårt samhälle och parrelationer ska sko sig på singlar.

Nu slutar jag så att jag inte riskerar att få en stämpel på mig som "bitterkärring" :-)