Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig mera åter

Ja nu är det över för den här gången. Julafton är förbi. En afton som för många blev en jul att minnas; den lyckliga, den katastrofala eller en kväll som vilken annan onsdagskväll som helst. För mig blev det det sistnämnda. En skön onsdagskväll tillsammans med mina allra käraste. En kväll då jag själv valt att vara ensam.

Rubriken i detta inlägg är hämtat från Jonas Gardells bok med samma namn som kom ut 1998 av månpocket. I några avsnitt och kapitel beskrivs julen nästan exakt så som jag ser julen. Här är några referat:

Kapitel 12:
"Natten före julafton gör Pia det som måste göras för att det är jul. Fast inte är det så mycket egentligen. Julgransjävlen är klädd och pepparkaksjävlarna är redan brnda och slå in julklappar kan hon göra i morgon förmiddag innan hon åker iväg till sin mamma för årets hemskaste middag. Sin egen skinkjävel har hon i ugnen just nu, och varför hon har det vet hon inte ens själv. De hemlagade kolorna åt hon upp så tidigt som förra veckan...."
".... I år har vi inga julklappar! har de som vanligt sagt till varandra. Man måste hålla på traditionerna. Alltid lurar det någon. Annas ungar kommer att ha gjort massor av teckningar till henne och hon kommer inte att kunna se vad de föreställer. Håkan och Anna kommer med en jävla deckare av Henning Mankell som hon redan har läst som följetong i Expressen. Deras mamma kommer med något fult som hon ärvt från nån gammelfaster som Pia inte ens visste att hon hade. Själv har hon köpt dyra, dyra saker för att ge de andra skuldkänslor, de jävlarna, hon har till och med låtit prislapparna sitta kvar. När hon kommer till helvetet ska hon åtminstone förtjäna det."

Kapitel 15;
Redan i dörren hör de hur stressad mamman är. -Kom in, kom in, kom in, stå inte där, kom in, vad roligt att ni kunde komma, god jul, god jul, kom in bara, TA AV ER OM FÖTTERNA FÖR JAG HAR SKURAT HELA HUSET JAG VAR UPPE HELA NATTEN OCH SKURADE, så, tack så mycket, ni kan ställa dem på tidningarna som jag lagt ut...."
"... Är alla hungriga? Herregud, vad maten kostar! Man får hoppas att man är död till nästa år så blir det lite billigare."
".....Nej men har ni julklappar i alla fall, vi sa ju att vi inte skulle...jaja, jag har väl något litet jag med. Nånstans. Ja, köpt har jag ju inte gjort, nej, det finns så mycket här i huset som måste bort."

Kapitel 16;
"...VARFÖR ÄTER INGEN AV LEVERPASTEJEN, JAG STOD UPPE EN HEL NATT FÖR ATT GÖRA LEVERPASTEJEN, OCH DÅ KAN NI ÅTMINSTONE SMAKA, ANNARS BLIR JAG FAKTISKT LEDSEN! Är det nån som ska ha skinka? Skinka, någon? Den kostade femtionio kronor kilot. Men så är det Pigham, och allt vad det heter nu för tiden är det ingen som ska ha? Hon väger fatet i händerna. -Det är flera kilo. Man kan inte slänga flera kilo skinka. Inte à femtionio kronor kilot, det gör man bara inte."
"Nåja, det är ju julafton, ska vi kanske inte bry oss om nånting. Inte om nånting alls! EN KOLA SKA VÄL JESPER HA I ALLA FALL, VARSÅGOD, TOG VET INTE HUR MÅNGA TIMMAR ATT KOKA!"

Kapitel 17;
"Av Håkan har Anna fått en glassmaskin. Anna säger tack och vad roligt..."
"Allt dt säger Anna när hon får sin glassmaskin. Sedan knäpper hon händerna i knät. Anna skulle kunna slänga sin glassmaskin i väggen och skrika att hon hatar sitt liv, att hon hatar Håkan, att hon hatar glassmaskinen och att glassmaskinen har förstört hennes liv. Kanske en smula överdrivet men hon skulle kunna göra det. Det är inte bara fullt möjligt. Det är närapå oundvikligt. Fast Håkan har förutsett den möjligheten och ropar därför flera gånger medan Anna ppnar sin klapp; -Det finns kvitto! Det finns kvitto! Som alla ropar i alla hem på julaftons eftermiddag och kväll"


Mina egna jular då jag valt att inte sitta ensam har kanske inte varit exakt så som beskrivs ovan. Men visst kan jag känna igen lite. Jag undrar om det inte är så om man egentligen rannsakar sig själv; det går att känna igen lite för de flesta. Om man vill. Det tror jag är den stora frågan. Vill man se verkligheten när det är jul eller vill man försvinna in i ett skimmer av inre lögner av "såhär ska det vara när det jul"?

En annan fundering jag har; undrar hur många som har ångest idag denna juldag? För många finns det flera orsaker till att lida av lite ångest. Jag är övertygad. För en del är det dessutom befogat och då tänker jag mest på dem som tagit lite för många snapsar av julspriten. Vilket nog är vanligare än vad många tror. Jag har också läst någonstans, minns inte var, att efter jul ökar skilsmässorna.

Än en gång; julen är en hemsk helg för många! Måtte den avskaffas!